Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Denna nyhet är äldre än 6 månader och kanske inaktuell. Eventuella länkar kan vara trasiga.

Publicerad

Så mår unga i Falun

Faluns ungdomar är överlag mer intresserade av att vara med och påverka än unga i andra kommuner. Och i både grundskolan och gymnasiet uppger killarna att de är mer nöjda med livet än vad tjejerna är.

I höstas svarade drygt tusen ungdomar i Falun i grundskolans årskurs 8 och i gymnasiets årskurs 2 på ett antal frågor i en så kallad LUPP-undersökning, lokal UPPföljning av ungdomspolitiken. Undersökningen har stor bredd och resultatet är nu sammanställt.
– Överlag är siffrorna mer positiva än vad vi hade förväntat oss.  En sak som sticker ut är att skillnaderna mellan könen är stora. Här har vi saker som vi måste jobba med framåt, säger kommunens projektledare, Kristina Harsbo.

Bättre plats för unga

LUPP-undersökningarna genomförs årligen på nationell nivå men kommunerna som deltar varierar. 2014 deltog 24 kommuner och det är det resultatet som jämförs med svaren från Faluns ungdomar.
– Syftet med LUPP:en är att få veta vad ungdomarna tycker och vill och få en helhetsbild över deras situation. Det blir ett underlag för att förbättra, utveckla och kvalitetssäkra våra insatser och göra Falun till en bättre plats för unga, säger Kristina Harsbo.

Jobba vidare

I Falun löper projektet över två år och innefattar två undersökningar. Den andra genomförs till hösten och samordnas då med övriga kommuner i Dalarna.
– Den här första delen blir lite av ett test. Just nu ser vi att det är viktigast att jobba vidare med frågor som handlar om trygghet, orättvis behandling och mobbing i skolan och på fritidsgården samt hälsan, orättvis behandling och nöjdhet utifrån könsskillnaderna. Men fokus kommer även att ligga på delaktighet och inflytande, såväl gentemot kommunen och politiken som i form av medbestämmande i skolan, säger Kristina Harsbo. 

Från FaluLUPPen 2014:

  • En stor del av Faluns ungdomar anser att de har små möjligheter att vara med och påverka, ca 60 procent. 15–20 procent anser att möjligheterna att påverka är stora och cirka en fjärdedel svarar ”vet ej” på frågan. 30–40 procent vet inte vart de ska vända sig om de vill påverka
  • Ungefär 15 procent av ungdomarna i grundskolan och 10 procent i gymnasiet uppger att de blivit mobbade/utfrysta. Drygt 10 procent tycker att mobbing är ett problem i skolan. De som har blivit mobbade uppger att det är vanligast att mobbingen sker i skolan på rasterna (72 procent) och i klassrummet (44 procent)
  • Cirka en tredjedel i både grundskolan och i gymnasiet och nästan dubbelt så stor andel tjejer som killar känner sig orättvist behandlade. Vanligast genom andra elever men flera svarade också att skolans personal orsakat detta.  

Se också den kompletta LUPP-rapporten Pdf, 1.5 MB.

Sidan uppdaterad 2015-03-11