Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Bild på mall som visar måtten

Kommundelarna

Aspeboda

Ortsnamnet nämns första gången i ett fastebrev av häradshövding Magnus Enbjörnsson i samband med ett köp av en egendom i Aspeboda. Namnet tros ha förekommit tidigare som uttryck för att det funnits fäbodar i Aspeboda under tidig medeltid. Förleden ”aspa” kan syfta till både trädet asp och fisken asp. ”Bodhum” anger att det är benämning på fäbodar. Den första kyrkan, Helge-Andas kapell, byggdes 1609. Aspeboda socken bildades 1640. Aspeboda består av skogsbygd kring Aspåns dalgång. Aspeboda blev i huvudsak koloniserat under medeltiden, men tre järnåldershögar är kända. Från historisk tid märks närmare 20 hyttområden. Den nuvarande tegelkyrkan, ritad av Rolf Bergh och invigd 1963, antyder i formen den föregående träkyrkan från 1669–81 (förstörd vid en brand 1959). Klockstapeln är från 1681.

Bild över Aspebodaskolan. Skolan är faluröd och på gårdsplanen, framför skolan, leker barn.

Aspeboda skola

Bjursås

I dokument från 1468 och 1485 återfinns uppgifter om Bjursås. I en skattelängd från 1539 är 10 gårdar upptagna, vilket vittnar om fast bebyggelse i socknarna för flera århundranden sedan. Bönderna var tidigt sysselsatta med skogsarbete i samband med kolning under vissa tider. Historien ger också bilden av att männen från Bjursås var duktiga hantverkare och att många av dem arbetade som snickare, smeder och liknande. Carl von Linné konstaterade 1734 under sin Dalaresa att markerna i Bjursås är intressant för sin flora. Bjursås är också känt för sin skotillverkning, som har gamla anor. Tidstrands yllefabrik i Sågmyra, som grundades 1896, gav många ortsbor arbete.

Flygbild över skidbackarna i Bjursås.

Flygbild över skidbackarna i Bjursås.

Enviken

Här liksom i många andra dalasocknar var det jord- och skogsbruk som var huvudnäringen för de flesta. Envikens gamla kyrka uppfördes 1669-1679 på eget initiativ av folket i Enviken, som tyckte att kyrkfärden till Svärdsjö var för lång. Men det dröjde ända fram till 1 maj 1864 innan Enviken blev en egen församling. Rönndalen är annars det ursprungliga namnet på orten Enviken och återfinns i södra delen av tätorten. Rönndalen och den närliggande byn Hedgårdarna tillkom ungefär omkring år 1660 genom en utflyttning från Kolninggårdarna, en del av Enviksbyn, men kom senare att kallas Rönndalen.

Helena och Per med deras son Wiktor på sin gård i Enviken.

Helena och Per med deras son Wiktor på sin gård i Enviken.

Falu stad

Trots att Falun var en betydande tätort redan under senmedeltiden dröjde det till 1641 innan orten erhöll sina stadsprivilegier. Drottning Kristina, genom förmyndarregeringen, slog fast Faluns status i en enklare privilegieurkund 1641, som sedan betraktats som den officiella tidpunkten för stadsbildandet.

Drottningen, när hon blivit myndig, bekräftade stadens nya status ånyo år 1646. När stadsprivilegierna utfärdades var Falun den näst största staden i landet med sina drygt 6 000 invånare. Det här var också tiden för Sveriges stormaktstid och gruvbrytningen stod på topp. Den första stadsplanen kom 1646 och präglades av ett rutmönster med Åsgatan som huvudstråk.

Falun blev residensstad år 1647.

Faluån klyver staden i två delar – i folkmun den gruvliga och den ljuvliga sidan. Den gruvliga sidan ligger förstås närmast gruvområdet. Sommaren 1761 utbröt två bränder, vilka ödelade två tredjedelar av staden. Efter bränderna uppfördes ett tjugotal stenbyggnader, flertalet av slaggflis i en helt ny byggnadsteknik.

År 2001 upptogs staden, gruvan och bergsmansbygden till världsarv av FN, vilket betyder att staden är värd att bevara då den anses vara en angelägenhet för hela mänskligheten.

Falun har ett rikt kulturliv med institutioner som Dalarnas museum, Dalateatern och kulturcentret Magasinet. I Falun finns även Högskolan Dalarna.

Kända varumärken från staden är Falukorv, Falu rödfärg, Falu ättika och Falu rågrut.

Souveniren Falujungfrun har anor från 1700-talet.

Gruvbrytningen är intimt förknippad med Faluns utveckling, och delar av staden är byggd på kopparslagg.

Dalregementet flyttade till Falun 1905 och lades ner 2000. Den 12 oktober 2020 presenterade regeringen en överenskommelse om att från 2022 återetablera Dalregementet i Falun. En utbildningskapacitet om årligen på cirka 200–250 inryckande värnpliktiga från närområdet ska finnasoch nå full kapacitet under perioden 2026–2030

Falun är också VM-staden. Vid fyra tillfällen – 1954, 1974, 1993 och 2015 – har nämligen Falun stått som värd för skid-VM. Svenska skidspelen arrangeras också varje år i staden. Falun ansökte också om att få arrangera vinter-OS 1984, 1988 och 1992 men fick se sig bli bortröstade i den kampen.

I Falun finns också en av de två enda cykelvelodromerna i Sverige.

Faluå delar Falun i två delar.

Faluå delar Falun i två delar.

Sundborn

Klart är att Sundborn skiljdes från Svärdsjö 1636. Den första kyrkan i byn uppfördes 1620 och den nuvarande 1755. Annars är ”en utpräglad bergsmans- och herrgårdsbygd” en beskrivning av orten. Klart är att bergsmän, som hade en andel i Falu gruva, bosatte sig tidigt i Sundborn och byggde sina kopparhyttor utefter Sundbornsån. Bergsmännen ägde också stora gårdar med tillhörande åkrar och skog. Sundborn är starkt förknippat med konstnären Carl Larsson, som ägnade mycket av sitt måleri åt familjen och hemmet. Hans gård, Lilla Hyttnäs, är bevarat och i dag ett stort besöksmål.

Flygbild över Sundborn och Sundbornsån.

Flygbild över Sundborn och Sundbornsån.

Svärdsjö

Sockennamnet omnämns först i ett dokument från 1357. Det finns dock fynd från Svärdsjöområdet som visar på besök från fiskare och jägare under den yngre stenåldern. De äldsta delarna i Svärdjös kyrka dateras till slutet av 1300-talet eller början på 1400-talet. Jordbruk och boskapsskötsel var liksom skogsbruket huvudnäringen i socknen under flera århundranden. I början på 1700-talet kom också gruvdriften i gång och skapade nya jobb.

Sjön Svärdsjön och Svärdsjö kyrka i bakgrunden.

Sjön Svärdsjön och Svärdsjö kyrka i bakgrunden.

Vika

De mäktiga slaggvarpen i Hosjö- och Knivabygden i norra delen av socknen vittnar om den hyttverksamhet som pågick under de århundranden då Falu gruva försåg bergsmännen med malm. Bergsmansgården Gamla Staberg påminner om den tid då bergsmännen styrde utvecklingen. Södra delen av Vika är en gammal skogs och jordbruksbygd. Den medeltida kyrkan är en av Dalarnas märkligaste med väggmålningar från 1500-talet.

Flygbild över Vika med Vikakyrka i förgrunden.

Flygbild över Vika med Vikakyrka i förgrunden.

Sidan uppdaterad 2021-06-07