Om Världsarvet Falun

År 2001 upptogs det industrihistoriska landskapet kring Stora Kopparberget och Falun på Unescos världsarvslista.

I Falu gruva bröts kopparmalmen som sedan bearbetades i hyttorna i staden och längs vattendrag vid bergsmännens gårdar. Gruvarbetarna bodde i gruvans närhet i områden som idag är levande, välbevarade trästadsdelar.

På 1600-talet var Falun en internationell stad. Falu gruva var då landets största och modernaste arbetsplats. Hela 70 procent av Europas koppar kom från Falun.

Falun har haft ett starkt inflytande på den tekniska, sociala och politiska utvecklingen i Sverige och Europa och var med och formade dagens svenska industrisamhälle. I Världsarvet Falun ingår gruvan, staden och den omkringliggande bergsmansbygden.

Unescos motivering

Det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun utgör ett av de främsta områdena för gruvhantering och metallproduktion. Gruvdriften upphörde vid 1900-talets slut, men har genom många århundraden haft ett starkt inflytande på teknisk, ekonomisk, social och politisk utveckling i Sverige och Europa.

Det är följande värden som ligger bakom motiveringen:

• Att ingenjörskonsten och den tekniska kunskapen vid Falu gruva var världsledande i två hundra år.
• Att det idag finns så många autentiska, välbevarade fysiska platser och miljöer i Falun. Förutom gruvan är det byggnader, naturområden, slagg, trästadsdelar, bergsmansgårdar, kyrkorna, dammar, vattendrag och Stora torget med omkringliggande byggnader.
• Att arbetet vid Falu gruva bidrog till dagens moderna svenska industrisamhälle med reglerad arbetstid, skälig lön och företagshälsovård.