Utegym och islekbanor är något som engagerar många Falubor. Flera förslag på var dessa borde finnas skickas med jämna mellanrum in till kommunen, eller kommer in som Faluförslag.

Spontanidrotten är viktig och positiv för folkhälsan, vilket också bidragit till översynen.

– Det är viktigt att få en övergripande bild av hur det faktiska behovet ser ut och var de gör mest nytta för så många som möjligt, säger nämndordförande Susanne Martinsson (C).

Utegymmet vid Kålgården används av många

Falu kommun har i dag ett utegym vid Kålgården, en mindre station vid Tisken och några träningsstationer längs elljusspåret på Lugnet. Utegymmet i Kålgården används frekvent under större delen av året medan det mer slitna gymmet vid Tisken används mera sparsamt.

På landsbygden finns idag utegym/hinderbanor i Bjursås, Sågmyra, Grycksbo, Svärdsjö, Toftbyn, Sundborn, Karlsbyheden och Vika. Dessa har byggts av ideella föreningar i samarbete med kommunen som är markägare på flera av dem och finansierade av olika bidrag.

– Stångtjärn och Tisken pekas nu ut som de platser som är mest lämpade för att anlägga nya utegym. Båda dessa ställen ligger på ställen där de har stort upptagningsområde, möjlighet att anlägga belysning, tillgång till parkeringar men inte i direkt anslutning till biltrafik, säger Susanne Martinsson.

Frågan om var islekbanor ska finnnas engagerar

Frågan om var islekbanor ska finnas är också en fråga som engagerar många. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har tidigare beslutat om att ta fram en strategi.

I en del av arbetet med att ta fram strategin presenterades vid nämndsammanträdet den 14 mars en behovsanalys, som har gjorts tillsammans med andra verksamheter som på olika sätt ansvarar eller nyttjar islekbanorna.

Det rör sig om kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kommunstyrelseförvaltningen sektor service, Kopparstaden och landsbygdsrådet.

Syftet med den här behovsanalysen har varit att se över vilket behov av islekbanor som finns i kommunen, och vilka av dessa som miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i förlängningen bör ansvara för - vilket är islekbanor för allmänheten.

Det rör sig ofta om större grusplaner som är försedda med staket på hela eller delar av planen. Allt för små ytor är inte lämpliga eftersom driften sköts av större fordon. De flesta islekbanorna är belysta.

När bedömningen av behovet ses över i arbetet med strategin för islekbanor, tittar man bland annat på hur många barn som finns inom en radie på cirka 1 000 meter, men även andra faktorer vägs in.

Kommunen driftar 22 islekbanor i dag

I dag driftar kommunen 22 stycken islekbanor placerade i centralorten samt i Aspeboda och Danholn.

– Under måndagens sammanträde så diskuterades frågan om islekbanorna livligt då barns möjlighet till rörelse är en fråga som engagerar. Alla partierna var överens om att islekbanorna är viktiga. Därför är det viktigt att vi ser över var dessa gör mest nytta. Till stor del diskuterade vi frågor om driften och vems ansvaret är, säger Susanne Martinsson och fortsätter:

- S, V och MP yrkade på att miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens uppdrag ska utökas även till att drifta skolornas isytor i centralorten samt i de yttre tätorterna som inte har bokningsbara ytor. Vi i Falualliansens yrkade på att det ska utgå från det uppdrag för allmänhetens ytor som finns idag, då vi anser att vi inte har mandat att fatta beslut som rör andra delar av kommunen.

Frågan lyfts till kommunstyrelsen

Däremot så var hela nämnden enig om att lyfta upp frågan om ansvarsfördelningen av driften mellan olika typer av isytor till kommunstyrelsen för att göra en övergripande utredning.

Om det kommer innebära någon förändring i slutändan när det gäller driftsansvaret får framtiden utvisa.